#METOO

Igår svämmade Facebook över av statusar skrivna av kvinnor där det stod:

”Me too.
If all the women who have been sexually harassed or assaulted wrote ”Me too” as a status, we might give people a sense of the magnitude of the problem.
#metoo”

Även Twitter svämmade över under hashtaggen #metoo

Jag var en av dem som delade statusen. Idag ser jag en massa män som är tagna av att inse att de känner så väldigt många kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier och/eller övergrepp. Och det är bra.

Dock är jag förvånad över att män är så ovetandes om hur utbrett det här faktiskt är! Jag tycker att vi pratat om det här väldigt mycket och väldigt länge nu!

Jag hoppas verkligen att det här har på riktigt blivit en ögonöppnare för män att rannsaka sig själva och faktiskt också stå upp och synliggöra de här kränkningarna när de händer fortsättningsvis!

Jag ska ge några exempel på vad jag varit utsatt för:

När jag gick i grundskolan och gymnasiet var det vardagsmat att killarna tafsade en på rumpan, på brösten, ropade saker efter en i korridoren, tjuvspinkade genom dörrspringan till vårt duschrum på gymnastiken, jagade oss tjejer på rasten och tryckte upp oss mot väggen för att tafsa och pussas. Jag gick i skolan i ett vanligt svenskt medelklassområde i norra Sverige på 70- och 80-talen.

Senare i livet har killkompisar tagit för sig när det gäller sex. Jag har varit med om att mina vänner har förgripit sig på mig, för att de hade lust just då. Jag har också varit med om att den jag varit tillsammans med gjort detsamma. De har inte varit intresserade att kolla efter om även jag hade lust. Deras lust var viktigare än min lust. Eller min olust är nog bättre uttryckt.

Ute på krogen har män fortsatt att tafsa: i kön till baren, på dansgolvet, i kön till toaletten, i trängseln i lokalen. Tafsat på min rumpa, mitt skrev, mina bröst. Eller stått vid baren och klätt av mig kläderna med blicken när jag dansat på dansgolvet.

Jag har blivit kallad ”lesbisk jävla hora” när jag bett en man att avlägsna sig från vårt bord med bara kvinnor efter det att jag gjort tydligt för honom att han bidrog med negativ energi och att ingen av oss var intresserade av att följa med honom hem och titta på porr. Han lämnade bordet först då en vakt kom och hjälpte honom därifrån.

Jag har fått bilder på mäns erigerade snoppar skickade till mig utan att jag bett om det ett otal gånger. Män har också känt sig manade att berätta för mig hur kåta de är och vad de skulle vilja göra med mig, ibland utan en närmare presentation av sig själva. Som ett första ”hej”.

Jag har också fått uppmaningen att skicka bilder på mig naken till män väldigt många gånger.

Vanliga vita medelklassmän

De killar/män/snubbar som utsatt mig för det här är alla vanliga killar/män/snubbar. Det är killar/män/snubbar med vanliga jobb, vanligt socialt liv, ibland även med fru och barn, men där han velat ha ”lite skoj” vid sidan av. Ingen av de här killarna/männen/snubbarna har varit invandrare, ska jag tillägga. Samtliga har varit vita medelklassmän.

Jag är en kvinna som kommit väldigt lindrigt undan.

Jag säger som Frida Boisen i en krönika:

” Jag hoppas att ”me too” inte blir ett kvinnovrål som ekar ut över vår värld, utan åtgärd. Låt #Metoo bli ett vrål som leder till förändring.

Ett vrål som ger oss alla chansen att visa vart vi står. Att vi än mer tar ställning för en jämställd värld. En värld där alla människor ska behandlas med respekt.

Det är vår förbannade plikt som människor.”

 

Män borde vara mer rädda än kvinnor

Sedan polisen i Östersund häromdagen gick ut och varnade kvinnor att gå ut ensamma efter mörkrets inbrott har det blivit något av en storm i sociala medier. Framför allt kvinnor har stormat, framför allt män förstår inte stormen. Kvinnorna menar att det inte är deras ansvar att män överfaller kvinnor. Männen menar att det är väl bra att polisen varnar för att det nu är osäkert för kvinnor att röra sig ute på gator och torg. Jag vill rikta den här texten till den senare gruppen.

• När män samlas i grupp för att se på fotboll eller för att demonstrera riktas det stora polisinsatser för att skydda män från män. Männen förväntas att inte kunna sköta sig.
• När Sverige stänger gränserna för att minska flyktingströmmarna riktas stora polisinsatser för att hindra asylsökanden från att komma in i landet
• När män går ut på stan och överfaller kvinnor uppmanars kvinnor att stanna inne. Kvinnor förväntas ta ansvaret för att män inte ska överfalla dem. Inga större polisinsatser sätts in.

Jag tycker att något är snett här, måste jag säga. Igår såg jag en status på Facebook som delades friskt. Det stod:

Polisen i Östersund uppmanar alla män i stan att stanna hemma när mörkret faller på. Finns stor risk för att ni våldtar och misshandlar ensamma kvinnor på promenad. Fruktansvärt trist att detta ska drabba alla män då långt ifrån alla är skyldiga men man måste ju tänka på säkerheten i första hand och därför går dom nu ut med detta.

Här har personen vänt på problemet och gör inte offren ansvariga för eventuella överfall. Men hade polisen gått ut med den här varningen hade det nog blivit ett ännu större ramaskri, skulle jag tro. Inte ska väl mäns frihet behöva inkräktas!

Och så kommer ofelbart argumentet ”Men det är ju INTE ALLA MÄN som gör sånt här!”. Nej, det är det inte. Det håller jag med om. Men det är i större utsträckning män än kvinnor som står för våld mot andra människor. Framför allt mot andra män.

Hur ser då statistiken ut?

Jag tog fram publikationen På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2014, som SCB tar fram vartannat år. (Här går den att beställa, ny upplaga kommer dock i sommar.) Här nedan några bilder om hur det ser ut och vilka som egentligen borde hålla sig hemma. Så här säger statistiken:

1) Antal anmälda brott som OFFER i åldern 18 år och äldre som utsatts för misshandel samt relation mellan offer och förövare.

Här kan vi se att män oftare än kvinnor blir offer för misshandel av okänd förövare och att det mest sker utomhus. Kvinnor blir oftare än män utsatta för misshandel av känd förövare och oftare i hemmet än utomhus.

2) Personer som varit utsatta för misshandel efter hur deras familjesituation ser ut

Här kan vi se att gruppen ensamstående män 16-44 år utan barn är den mest utsatta gruppen när det gäller misshandel.

3) Procent av befolkningen som utsatts för misshandel, uppdelat på kvinnor och män samt åldersgrupper

Här ser vi att de flesta av oss, kvinnor som män, blir inte utsatta för överfall.

4) Personer som varit utsatta för misshandel efter plats

Vi ser att män står för en mycket större andel av förrövarna än vad kvinnor gör. Vi ser också att kvinnor i större delen är mest utsatt i sitt eget hem än andra platser.

5) Personer som känner ORO för att utsättas för överfall eller misshandel efter ålder och kön

Trots att det mest är män som är utsatta är det framför allt kvinnor som KÄNNER ORO för att utsättas.

6) Personer som känner sig otrygga vid utevistelse sen kväll efter kön och ålder

 Det är samma sak här – trots att det mest är män som är utsatta för överfall sen kväll är det kvinnor som känner sig mest otrygga,

7) Personer som mycket, eller ganska ofta, väljer en annan väg eller färdsätt på grund av oro att utsättas för brott efter ålder och kön

Igen ser vi att kvinnor i större omfattning än män väljer att anpassa sig efter hur deras oro känns.

Visst är det snett någonstans?

 FAKTA: Män borde vara mer rädda än kvinnor!

Journalisten och författaren Katarina Wennstam, specialiserad på sexuellt våld, skrev igår på sin Facebooksida:

Jag skulle vilja understryka hur problematisk Östersundspolisens uppmaning till kvinnor att hålla sig hemma på kvällar och nätter pga flertalet överfall den senaste tiden är, av flera skäl:
1) det är självklart att uppmaningen är sprungen ur omtanke, men i så fall borde polisen också avråda kvinnor från att gifta sig eller bli sambo
2) det är rent statistiskt farligare för en kvinna hemma vilket gör rådet att just stanna hemma väldigt paradoxalt 3) polisen går inte ut i samband med t ex fotbollsderbyn och avråder män från att vistas på och runt arenor av risk för att utsättas för våld, då ska lugnet istället garanteras genom enorma polisinsatser
4) inga andra presumtiva brottsoffer får i samma utsträckning höra att de är de själva som ska stå för det brottspreventiva arbetet, som ska se till att ”bete sig” så att de inte blir utsatta, dvs våldtagna
5) samma råd att begränsa sitt livsutrymme i det offentliga rummet har polisen gett till kvinnor flera gånger tidigare då andra överfallsvåldtäktsmän härjat – men hur länge ska kvinnor hålla sig inne är det tänkt? I fallet Hagamannen tog det nio år innan polisen grep rätt man.

Hon var med i Aktuellt igår och diskuterade med områdeschefen för polisen i Östersund. Se klippet här. Läs även en artikel med henne i Expressen här. Advokaten Elisabeth Massi Fritz skriver en debattartikel i Metro på ämnet här.

(Det här är mitt inlägg 10/100, dag 10, i bloggutmaningen #Blogg100)

”Det är kulturellt betingade yttringar”

Häromdagen skrev jag ett blogginlägg som handlade om mäns våld mot kvinnor. Jag skrev att jag är uppriktigt förvånad över att folk nu är förvånade att sånt händer och också att jag är förvånad över att det finns de som tror att det endast handlar om ”ickesvenskar”. Jag fick en kommentar från en väldigt arg man. Här är lite saxat av det han skrev (den som är intresserad kan gå till inlägget för att se vad han och jag sa till varandra):

Vad som gör mig mer förbannad är att du är så jävla blind att du inte inser att det här är kulturellt betingade yttringar, inte förankrade i Sverige, eller ens i norden. Men nä, du vill att alla män, även de som inte skulle drömma om att göra något sådan skall skämmas..

(….)

Fortsätt nu att blunda för det verkliga problemet till varför Svenska tjejer våldtas och diskutera ”mäns våld mot kvinnor globalt” istället för att inse att det här är ett fenomen sprunget ur nyinflyttade kulturer som har en annan grundläggande värdering, norm och synsätt på sina medmänniskor, sitt samhälle och sin omgivning..

Han menade att i Sverige har vi inte haft problem med sexövergrepp mot kvinnor innan vi började ta emot människor från andra länder. Jag menade att det var struntprat.

Men vad jag sett de senaste dagarna är att de så kallade ”sverigevännerna” PLÖTSLIGT engagerar sig i frågor som har med mäns våld mot kvinnor att göra! Fast de gör det ändå inte. De ställer sig upp och tycker att det är sådan skit det som hände i Köln, Stockholm, Kalmar och Helsingfors och där håller jag med dem! Men sedan blir det väldigt konstigt.

Häromdagen delade Jack Verner en bild på Facebook med bildtexten (bilden ligger under texten):

Nu, dagarna efter attackerna i Köln, pratas det mycket om flyktingars sexbrottslighet och vad svenska journalister döljer eller inte döljer. Man säger att invandrarna är mer benägna till sexuellt våld, och att journalisterna förtiger det. Att det här med stor invandring är särskilt farligt för de svenska kvinnorna.

En av dessa svenska journalister, en ganska känd kvinna, har hamnat lite särskilt i kritikernas sikte.

Så här skriver ett gäng svenska män, med förnamn som Per, Jonas och Arne, om henne i ett helt vanligt kommentarsfält här på Facebook. Ett kommentarsfält där hennes adress för övrigt publicerats tillsammans med kommentaren ”Behöver man säga mer?”

Tänk, va.

Och det är så här det ser ut ofta då våra ”sverigevänner” diskuterar kvinnor. Just nu är utrikesminister Margot Wallström i skottgluggen – läs Inte rasist men…:s inlägg om det här! Kommentarerna är ”skjut kärringen”, ”porta henne från alla länder i hela världen” och slutligen ”hon är nasist”! (Ja, han stavade med ”s” och inte med ”z”.)

Tidskriften EXPO skriver här om hur sexövergreppen som skett, i redan nämnda städer, används i högerextrem propaganda:

”Den till sverigedemokraterna närstående sajten Avpixlat har publicerat flera opinionstexter och förmenta nyhetstexter om händelserna. Ska man tro sajtens verklighetsbeskrivning ligger inte skulden för sexuella övergrepp på de individer som begått handlingarna utan främst på islam och invandring.”

Sundsvalls Tidnings ledarskribent Sofia Mirjamsdotter skrev igår en text som hon rubricerade med ”Det finns grader i det helvete som stavas hederskultur” och menar, liksom många andra, att det även i Sverige finns en slags hederskultur. Den ser absolut inte alls likadan ut som den i andra delar av världen, vi har alla vår egna kultur. Hon skriver i ingressen:

När jag under skoltiden regelbundet blev fasthållen och tafsad på av killar, som ibland slet av mig tröjan, andra gånger nöjde sig med tafs utanpå kläderna, var reaktionerna från vuxenvärlden minst sagt mediokra. I bästa fall kommenterades de, men då i ordalag som att jag måste förstå att killarna var nyfikna, eller att de gillade mig. Det var något jag skulle lära mig att leva med, helt enkelt.

Det hon skriver här diskuterade jag med han som jag nämnde först i den här texten. Han kände inte alls igen det problemet och menade att på hans skola hade inget sånt förekommit och tjejerna hade verkligen känt sig trygga. Jag gratulerade honom och hans skolkompisar och antog att deras skola förmodligen arbetat väldigt bra med värdegrundsfrågor. Det hade inte skolan gjort, det handlade mest om ”sunt förnuft”, något han menade att vi svenskar besitter… Jag tänker att reagerar man som den mannen är man kanske en del av problemet… Men det är mitt högst personliga just antagande, inget jag med säkerhet kan veta.

Inte rasist men… har sammanställt hur det står till med kvinnosynen hos våra så kallade ”sverigevänner” – läs den här! Det är hisnande läsning och man måste inte vara en så kallad ”rabiat feminist” (vilket undertecknad tydligen är) för att reagera, antar jag.

Slutligen tycker jag att ni ska läsa texten ”Manlighet är ett globalt problem” där vi får möta Svante Tidholm som arbetar med att förändra mäns och killars syn på tjejer och sin egen manlighet. Han säger bland annat i texten:

– De flesta fattar att det är fel. Men vi har en global kultur emot oss där sexismen är massiv, till exempel inom popkulturen som ofta reducerar kvinnor till sexobjekt. Vi har kommit en bit på vägen i Sverige men på en större skala går vi i motvind. Det är svårare att undvika grov sexism än det är att hitta den.

 

 

Vi måste tydligen prata mer om det här!

Jag vet inte riktigt var jag ska börja, men den senaste tiden har debatten i media och i sociala medier handlat om sexuella övergrepp mot kvinnor som uppmärksammats efter de otäcka händelserna i Köln, Kalmar, Helsingfors och Stockholm. Debatten blir oerhört skev och även rasistisk då den nästan enbart handlar om att i de här fallen handlar det om personer som nyligen kommit till Europa från andra länder. Jag blir faktiskt väldigt förvånad att den inte handlar om mäns våld mot kvinnor som är ett globalt – och inte på något sätt nytt – problem!

Ida Östensson skrev igår ett inlägg på Facebook som jag delade. Jag har tagit en skärmdump på delar av det inlägget.

En kommentar som jag fick, från en man som känner att han som man blir kollektivt utpekad på grund av att vi pratar om mäns våld mot kvinnor i ett större problem än ett etniskt problem, var den här.

Att män som den här mannen känner sig kollektivt utpekad kan bara de göra något åt. Det kan inte vara någon annans uppgift att se till att de inte känner sig kränkta. Men det BORDE ligga i mäns intresse att ställa sig upp och verkligen GÖRA NÅGOT ÅT det här, anser jag! Det är inte något nytt, hur kan man som medborgare på jordklotet överhuvudtaget tro det?

Det handlar naturligtvis inte om alla män, men det handlar om män! Män som inte ser det här och hellre vill göra frågan om mäns våld mot kvinnor till ett etniskt/kulturellt problem har inga problem med att klumpa ihop alla muslimer, alla araber, alla invandrare i samma klump som de själva inte vill vara i när den här frågan lyfts. Logiken där?

Kan vi sluta tänka att det är ett invandrarproblem när vi ser den här bilden, som Researchgruppen tagit fram? Läs hur de fått fram namnen här.

Ur mitt eget liv

Jag är uppvuxen i ett tryggt medelklassamhälle i norra Sverige och jag ljuger inte när jag påstår att det i princip varje rast under mina 9 år i grundskolan förekom någon form av sexuella trakasserier och övergrepp mot tjejer på min skola. Vem känner inte igen något av följande scenarior?

• Pojke knuffar eller slår flicka – vuxenvärlden förklarar för flickan att pojken nog är kär i henne
• Pojkar i grupp går på den populäraste flickan i klassen och sliter in henne på toaletten och försöker pussa henne, försöker ta henne på de bröst som just börjat synas
• Pojkar skriker ”hora”, ”luder” efter tjejer i skolkorridoren

I min dotters högstadieskola hände det upprepade gånger att tjejers BH:ar blev stulna från omklädningsrummet medan de hade idrott. Mobiltelefoner fanns också tillgängliga, men de fick ligga kvar.

I vuxen ålder har jag varje gång jag varit ute på krogen och dansat råkat ut för män som hängt i baren och klätt av mig med blicken. Dansat själva har de inte vågat göra, men de vill hemskt gärna bjuda på en öl. Nej tack, jag vill inte att den som just klädde av mig med blicken ska stå för min berusning! 

Jag har också varit med om att män som bott åt samma håll som jag och jag delat taxi med hoppat av hemma hos mig, fast de bor flera kilometer därifrån, för att de under taxiresan fick för sig att de ville ha sex med mig. En del var mer påstridiga än andra.

Jag känner en kvinna som är väldigt kompetent inom sitt område, en mansdominerad bransch. Hon höll ett uppskattat föredrag under en konferens och under banketten på kvällen kom en av de män som lyssnat på henne och frågade: ”Du vet väl om att alla här vill ligga med dig?”. Hennes svar var: ”Jag är inte här för att ha sex, jag är här för att jag är jävligt kompetent!”.

Jag blir så arg och frustrerad över att vissa män inte ser det här! Jag blir så arg och frustrerad när de vill göra det till ett etniskt problem! Min uppmaning till män är:

SLUTA SE ER SOM OFFER – GÖR NÅGOT VETTIGT ISTÄLLET! SLUTA BLI KRÄNKTA DÅ VI KVINNOR PÅTALAR ATT DET HÄR ÄR ETT FAKTISKT PROBLEM SOM VI MÅSTE FÖRHÅLLA OSS TILL DAGLIGEN! ENGAGERA ER I Män för jämställdhet, FATTA MAN. GÖR NÅGOT!

 

LÄS ÄVEN:

• Forskarintervju: Med blicken mot männen, Uppsala universitet
• Mäns våld mot kvinnor – ett globalt problem, Uppsala universitet
• Våld mot kvinnor i nära relationer, BRÅ Rapport 2009:12
• Hanna Fahl: Den gemensamma nämnaren vid övergreppen är kön, inte etnicitet, DN 2016-01-08
• Män behöver en ny uppförandekod, Elisabeth Massi Fritz, Expressen 2016-01-11
• Nej, inte alla män – men nästan bara män, Emma Swanström, Nyheter24 2015-06-27
• Mitt bidrag till att bryta tysthetskulturen, Ninni Udén 2016-01-12

Om mäns våld mot kvinnor och hämndporr

Sofia gruppvåldtogs strax före studenten. Två år senare hamnade övergreppet på Youtube.
– Filmerna var nästan värre än våldtäkten, säger Sofia, 26.

Det här är ingressen på en artikel i DN idag. Det var hennes dåvarande pojkvän som initierade gruppvåldtäkten och trots att det gått 7 år har han makt över henne. Hon byter ständigt telefonnummer, men vill inte skriva sig på den adress hon bor på. Han skickar fortfarande sms med jämna och ojämna mellanrum.

Digitala övergrepp är något som ökar explosionsartat, skriver DN i en annan artikel idag.

– Vi baxnar inför ökningen. De här männen kommer in i tonårstjejernas liv via mobiler och webbkameror. Tekniken har gjort det möjligt och jag kan inte se något skäl till att det kommer att minska, säger Lars Andersson, gruppchef vid sektionen för grova brott vid Citypolisen.

Hämndporr har kommit att bli ett begrepp som innebär att en person delar och sprider bilder på en annan person utan dennes samtycke, inte sällan på grund av att ett förhållande har tagit slut. Konsekvenserna av det här är naturligtvis oerhörda. I Sverige finns inte någon lagstiftning mot det, rubriceringarna kan istället handla om upphovsrätt eller förtal. Men inte som sexualbrott.

– Som det ser ut idag är hämndporr inget sexbrott. Lagstiftningen fångar inte den sexuella kränkningen i brottet och gör att även vid dom värderas just det för lågt. Här krävs det precis som skett i andra länder ett initiativ av lagstiftarna, säger juridikproffessorn Mårten Schultz till Politism i en artikel om det här.

Hon tog makten över sin kropp efter hämndporr

En som varit utsatt för det här är Emma Holten som fått sina konton med e-post och Facebook hackade och någon sett bilder på en lättklädd ung Emma och sedan spridit dem på olika sajter. Hon har valt att ta tillbaka makten över sin kropp genom att själv publicera egna fotografier på sig själv tagna av fotografen Cecilie Bødker. Hör henne berätta sin historia i klippet här:

(Det här är mitt inlägg #88 på den 87:e dagen i bloggutmaningen #blogg100)