Häromdagen skrev jag ett blogginlägg som handlade om mäns våld mot kvinnor. Jag skrev att jag är uppriktigt förvånad över att folk nu är förvånade att sånt händer och också att jag är förvånad över att det finns de som tror att det endast handlar om ”ickesvenskar”. Jag fick en kommentar från en väldigt arg man. Här är lite saxat av det han skrev (den som är intresserad kan gå till inlägget för att se vad han och jag sa till varandra):
Vad som gör mig mer förbannad är att du är så jävla blind att du inte inser att det här är kulturellt betingade yttringar, inte förankrade i Sverige, eller ens i norden. Men nä, du vill att alla män, även de som inte skulle drömma om att göra något sådan skall skämmas..
(….)
Fortsätt nu att blunda för det verkliga problemet till varför Svenska tjejer våldtas och diskutera ”mäns våld mot kvinnor globalt” istället för att inse att det här är ett fenomen sprunget ur nyinflyttade kulturer som har en annan grundläggande värdering, norm och synsätt på sina medmänniskor, sitt samhälle och sin omgivning..
Han menade att i Sverige har vi inte haft problem med sexövergrepp mot kvinnor innan vi började ta emot människor från andra länder. Jag menade att det var struntprat.
Men vad jag sett de senaste dagarna är att de så kallade ”sverigevännerna” PLÖTSLIGT engagerar sig i frågor som har med mäns våld mot kvinnor att göra! Fast de gör det ändå inte. De ställer sig upp och tycker att det är sådan skit det som hände i Köln, Stockholm, Kalmar och Helsingfors och där håller jag med dem! Men sedan blir det väldigt konstigt.
Häromdagen delade Jack Verner en bild på Facebook med bildtexten (bilden ligger under texten):
Nu, dagarna efter attackerna i Köln, pratas det mycket om flyktingars sexbrottslighet och vad svenska journalister döljer eller inte döljer. Man säger att invandrarna är mer benägna till sexuellt våld, och att journalisterna förtiger det. Att det här med stor invandring är särskilt farligt för de svenska kvinnorna.
En av dessa svenska journalister, en ganska känd kvinna, har hamnat lite särskilt i kritikernas sikte.
Så här skriver ett gäng svenska män, med förnamn som Per, Jonas och Arne, om henne i ett helt vanligt kommentarsfält här på Facebook. Ett kommentarsfält där hennes adress för övrigt publicerats tillsammans med kommentaren ”Behöver man säga mer?”
Tänk, va.
Och det är så här det ser ut ofta då våra ”sverigevänner” diskuterar kvinnor. Just nu är utrikesminister Margot Wallström i skottgluggen – läs Inte rasist men…:s inlägg om det här! Kommentarerna är ”skjut kärringen”, ”porta henne från alla länder i hela världen” och slutligen ”hon är nasist”! (Ja, han stavade med ”s” och inte med ”z”.)
Tidskriften EXPO skriver här om hur sexövergreppen som skett, i redan nämnda städer, används i högerextrem propaganda:
”Den till sverigedemokraterna närstående sajten Avpixlat har publicerat flera opinionstexter och förmenta nyhetstexter om händelserna. Ska man tro sajtens verklighetsbeskrivning ligger inte skulden för sexuella övergrepp på de individer som begått handlingarna utan främst på islam och invandring.”
Sundsvalls Tidnings ledarskribent Sofia Mirjamsdotter skrev igår en text som hon rubricerade med ”Det finns grader i det helvete som stavas hederskultur” och menar, liksom många andra, att det även i Sverige finns en slags hederskultur. Den ser absolut inte alls likadan ut som den i andra delar av världen, vi har alla vår egna kultur. Hon skriver i ingressen:
När jag under skoltiden regelbundet blev fasthållen och tafsad på av killar, som ibland slet av mig tröjan, andra gånger nöjde sig med tafs utanpå kläderna, var reaktionerna från vuxenvärlden minst sagt mediokra. I bästa fall kommenterades de, men då i ordalag som att jag måste förstå att killarna var nyfikna, eller att de gillade mig. Det var något jag skulle lära mig att leva med, helt enkelt.
Det hon skriver här diskuterade jag med han som jag nämnde först i den här texten. Han kände inte alls igen det problemet och menade att på hans skola hade inget sånt förekommit och tjejerna hade verkligen känt sig trygga. Jag gratulerade honom och hans skolkompisar och antog att deras skola förmodligen arbetat väldigt bra med värdegrundsfrågor. Det hade inte skolan gjort, det handlade mest om ”sunt förnuft”, något han menade att vi svenskar besitter… Jag tänker att reagerar man som den mannen är man kanske en del av problemet… Men det är mitt högst personliga just antagande, inget jag med säkerhet kan veta.
Inte rasist men… har sammanställt hur det står till med kvinnosynen hos våra så kallade ”sverigevänner” – läs den här! Det är hisnande läsning och man måste inte vara en så kallad ”rabiat feminist” (vilket undertecknad tydligen är) för att reagera, antar jag.
Slutligen tycker jag att ni ska läsa texten ”Manlighet är ett globalt problem” där vi får möta Svante Tidholm som arbetar med att förändra mäns och killars syn på tjejer och sin egen manlighet. Han säger bland annat i texten:
– De flesta fattar att det är fel. Men vi har en global kultur emot oss där sexismen är massiv, till exempel inom popkulturen som ofta reducerar kvinnor till sexobjekt. Vi har kommit en bit på vägen i Sverige men på en större skala går vi i motvind. Det är svårare att undvika grov sexism än det är att hitta den.