Dagny Carlsson är världens äldsta bloggare

Igår kväll zappade jag mig runt bland kanalerna, tablån kändes fattig. Skavlan brukar jag undvika då jag inte alls gillar honom. Ibland kan han glänsa som programledare, men det är inte så ofta, tycker jag. Han själv var inte så bra igår heller, men det var hans sista gäst: Dagny Carlsson, 103 år ung och världens äldsta bloggare. Vilken tant! Jag filmade inslaget som Niklas Källner gjorde i gårdagens Skavlan med min telefon.

Hon hade sett hur hennes lillasyster, då i 90-årsåldern, ”lekte med sin dator” och kände sig nyfiken, men tänkte också att hon var ju 100 år och kanske inte skulle skaffa sig en egen dator. Hennes syrra skulle köpa en ny så Dagny fick ärva den gamla och idag är datorn hennes bästa vän. Läs en artikel i Allehanda här.

Hon skaffade sig en blogg och hon bloggar under namnet ”Bojan”. Namnet Dagny tycker hon är ett namn för gamla personer. Hennes blogg har tydligen 1 miljon läsare och hon åker runt till äldreboenden där hon träffar sina läsare. Hon har också hållit i datorkurser för äldre.

Bildkollage Dagny Carlsson från google

Jag läser på hennes blogg, tyvärr går det inte att länka till enskilda inlägg, så jag tog en skärmdump på ett tänkvärt inlägg om att bli gammal.

Att bli gammal

Dagny berättade i Skavlan igår att hon alltid varit en blyg person med mindervärdeskomplex. Men sedan hon som 100-åring började blogga har hennes självförtroende blivit bättre. ”Jag har börjat kaxa till mig på äldre dar”, sa hon. Hon fick en fråga om vad man ska göra för att få ett lyckligt liv och hon svarade ”Man ska vara nyfiken”.

Se ett klipp här där Robert Aschberg frågar henne om hon skulle kunna hjälpa honom när han får problem med datorn. Och ett annat här där hon berättar att hon följer Melodifestivalen (”Det är bra för allmänbildningen”), men hon tycker att Rebecca och Fiona är bättre: ”Man ska inte bara säga att det är bompa-bompa för det är det inte”, säger hon.

I höstas gick en serie på SVT som hette ”Det är inte så dumt att bli gammal” och tittarreaktionerna efter programmet med Dagny lät inte vänta på sig. Hon fick sitta och chatta med tittarna, läs den chatten här. Här några axplock ur den:

Mumin: Hej Dagny! Sitter med min dotter på 10 år bredvid mig och du har blivit bådas idol. Vilken inspiration du är! Min dotter undrar när du slutade att vara blyg och varför? Kram från Mumin med dotter
Dagny:
Hej Mumin! Jag slutade att vara blyg när jag var över hundra. Antagligen fick jag lite mer självförtroende.

Thea: Hej! Jag är tolv år och har verkligen inspirerats av dig.

Jenny: Vilket ord är ditt favoritord och varför?
Dagny: Hej Jenny! TACK. Jag tror man ska vara tacksam.

I vår fyller hon 104 år och då ska hon ställa till med ett hejdundrades kalas, säger hon. I present önskar hon sig några flaskor champagne.

Läs också

(Det här är mitt inlägg 5/100, dag 5 i bloggutmaningen #Blogg100)

 

Annonser

#Blogg100 och benbrott

Det är den 1 mars och bloggutmaningen #Blogg100 startar. Det handlar om att på hundra dagar skriva minst ett inlägg per dag. Egentligen borde jag ha förberett mig lite mer än jag nu gjort, men det får bära eller brista.

Självportätt

För tre veckor sedan bröt jag mitt ben, jag fick en så kallad tibiakondylfraktur. Eller på svenska, en fraktur på skenbenet alldeles vid knät. Frakturen är ungefär 9 cm lång ner längs skenbenet. Tack och lov satt korsband och muskler fast, även om det var nätt och jämt. Jag har på grund av det sluppit operation.

Förmodligen kommer jag att skriva en hel del om hur det är att komma tillbaka. Idag bytte jag till mitt tredje gips på tre veckor – benet blir mindre och mindre. Snart är mitt gipsade ben lika smalt som det andra… Men jag SKA komma tillbaka och få starkt lår igen!

När det gäller bloggutmaningen skulle jag tycka att det vore roligt om fler umeåbor hakade på! Vi skulle kunna ses för att prata bloggande, skrivande, skrivkramp, när det är roligt, när det är jobbigt. Eller vad som helst, egentligen! Här finns mer information om utmaningen och även ett anmälningsformulär. Det går att haka på lite senare, vi kommer bara inte att gå i mål samma dag. Men det gör ju inget!

NU KÖR VI! 🙂

(Det här är mitt inlägg 1/100 dag 1)

 

 

När trollen hittar en

Jag har väntat på att rasistiska internettroll ska hitta mig efter det att jag skrev inlägget ”Rasister som inte förstår att de är rasister”. Det inlägget skrev jag efter det att Jimmie Åkesson deltog i Skavlan. Men då var det lugnt.

För ungefär en månad sedan såg jag att det blev allt vanligare att personer i mina flöden i sociala medier delade sajter som Avpixlat, Fria Tider, Nyheter idag osv. Så jag skrev inlägget ”Rasistiska sajter du inte vill råka dela” och nu har trollen hittat mig.

Jag har tagit ett beslut för mig själv om att inte släppa igenom de kommentarerna – orsaken är att de inte diskuterar det jag skriver om, de vill gärna diskutera andra saker. Jag är också den som bestämmer över min blogg och vad som publiceras här, ingen annan gör det.

Att det här inlägget om rasistiska sajter delas mycket var kul till en början – det är roligt att se att andra läser det jag skriver! Men rätt snart insåg jag vilka det var som delade och läste, då blev känslan något annat.

De är kränkta personer och inte så attraktiva. De här människorna ser till att bli kränkta av det mesta och sådant har jag inte så mycket till övers för.

Så till er som försöker få mig att ändra åsikt – strunta i det. Jag kommer inte att göra det. Ni kan tassa vidare i tysthet.

Läs också:

  • Att föröka prata med rasister. Min erfarenhet är att de inte vill diskutera med oliktänkande. De vill bara hamra på med sitt budskap. Det är också en anledning till att jag inte släpper igenom deras kommentarer.

101 inlägg på 100 dagar. #Blogg100 slutar idag.

Logotyp för blogg100Den 1 mars startade bloggutmaningen #blogg100, som innebär att deltagarna ska skriva minst ett inlägg per dag under 100 dagar. Jag har tidigare år velat vara med, men inte orkat. I år antog jag utmaningen och tänkte att det får funka så länge det funkar. Idag går jag i mål, jag erkänner dock att jag två dagar inte orkat skriva alls. Men jag har legat ett par inlägg före, så jag har nu 101 inlägg skrivna under den här perioden. Så här skrev jag innan utmaningen började.

Vad #blogg100 har gjort med mig

Jag har i och med den här utmaningen tvingats till att hålla mig mer ajour än jag brukar vara. Jag har också fotat mer eftersom jag gärna vill ha en bild till mina inlägg. Långt ifrån alla inlägg har fått en bild, men mitt fotande har också fått sig en skjuts.

Det har också varit intressant att se att det faktiskt går att skriva någorlunda intressanta inlägg varje dag. Vissa dagar har jag haft noll idéer om vad jag ska skriva om, men plötsligt läser jag något och vips kommer texten till mig. Ett strålande exempel på det är inlägget ”Älska internet”.

Jag har också lärt mig att det inte är så krångligt för mig att skriva. Ofta finns det ju andra personer som redan har tänkt kring samma sak – det är bara att snabbgoogla lite så hittar man bra texter att länka till. De flesta inlägg jag har skrivit har tagit några minuter i anspråk, krångligare än så har det inte varit.

Om att lyckas bli viral

Den 21 maj skrev jag ett inlägg om att det är Bosse Parnevik som skrivit texten ”Invandrarna” och inte Tage Danielsson, som många har trott. Det inlägget fick en skjuts utan dess like! Plötsligt hade jag över 13 000 besökare på min blogg och det höll i sig under några dagar. Nu ligger besökarantalet på det normala igen. Men det var fantastiskt roligt att få vara med om! I skrivande stund har nästan 36 000 personer läst det inlägget!

Populära inlägg jag skrivit

Inlägg jag tycker förtjänar mer uppmärksamhet

Hur kommer den här bloggen att fortsätta finnas?

Jag kommer absolut att fortsätta skriva i samma stil som jag gjort, men kanske inte varje dag. Vissa dagar är det svårt att hinna, andra dagar är skallen bara helt tom på idéer. Men jag har fått upp farten, jag har fått upp mitt intresse. Jag kommer att fortsätta.

 

Läsarrekord tack vare Parnevik

WP-appen meddelar mig att min blogg går på högtryck just nu. Jag loggar in och kollar statistiken och dra mig baklänges!

BloggstatistikMitt tidigare rekord på närmare 600 visningar är slaget med hästlängder! Vad det är som gjort det här är inlägget om att det är Bosse Parnevik, och inte Tage Danielsson, som skrivit dikten ”Invandrarna”.

Tänk vad glad man kan bli av sånt här! Nu önskar jag er alla en fortsatt fin lördag! Jag kommer hålla koll på statistiken 🙂

(Det här är mitt inlägg #85 på den 84:e dagen i bloggutmaningen #blogg100)

Roligt med läsarrekord!

I fredags slog den här bloggen läsarrekord! Och det med råge! WP-appen plingade till några gånger och gjorde mig uppmärksam på att ”bloggen går på högvarv”.

Skärmdump från WP-appen

Jag vet inte riktigt vad det var som hände, men dagen innan hade jag skrivit inlägget om ”När man är en vuxen kort” och det var det som tog skruv. Andra ensamstående föräldrar hörde av sig och tyckte att jag skrivit bra, medan det fanns personer som lever i kärnfamiljer som blev provocerade.

Skärmdump från bloggstatistiken. 574 läsare den här dagen

Att slå läsarrekord var riktigt roligt! Jag fick en välbehövlig bekräftelseboost 🙂 Efter fredagen tolkar jag statistiksiffrorna lite annorlunda. 100 läsare känns inte längre så mycket och normalt brukar jag ha någonstans mellan 50 och 150 läsare på en dag. Det kommer nog att återgå till det normala igen snart 🙂

Jag tycker också att det är intressant att se var personer är då de läser min blogg.

Statistik olika länder

Jag undrar lite över Europeiska unionen. Var sitter den personen?

Om att vara med i #blogg100

Nu har jag tappat bort antalet veckor som #blogg100 pågått, den här bloggen startade jag i och med att utmaningen startade 1 mars och jag måste säga att #blogg100 är bra på många sätt. Länge har jag velat starta en blogg, men inte kommit mig för att göra det. Det här blev ett bra tillfälle. Utmaningen tvingar mig till att tänka kring olika saker, jag blir också mer benägen att fotografera, då jag gärna vill ha bilder i mina inlägg. Bloggen har också gjort att jag fått kontakt med andra som deltar i #blogg100, jag får läsa inlägg jag inte skulle hittat annars. Det är söndag och vi går i morgon in i ytterligare en ny bloggvecka! Det här är mitt inlägg 58/100.

Läs gärna också:

 

Förvirrad av statistik

Jag har sedan jag öppnade den här bloggen kollat en del på statistiken. Vissa dagar har jag skrivit inlägg som blivit väldigt mycket lästa, för att dagen därpå få nästan inga besökare alls. Idag är en sådan dag, till exempel. Då jag skriver det här inlägget har jag haft två besökare, endast, och klockan är 18.45. Det har inte hänt mig förr att det varit så lågt, det brukar ligga kring 50-150 besökare/dag. Vissa dagar fler, andra mindre. Men ungefär så. Jag startade den här bloggen i och med att #blogg100 satte igång 1 mars, så den har inte varit igång så länge alls.

Skärmdump statistikpelare

Så här har det sett ut hos mig sedan #blogg100 startade. De höga pelarna behöver inte nödvändigtvis ha att göra med att jag just de dagarna skrivit ett inlägg som blivit läst – ibland har de dagar med höga pelare innehållit läsare som läst något jag skrivit för länge sedan och den dagens inlägg endast av några få.

Jag har funderat på om besökarantalet har att göra med när på dygnet jag publicerar eller inte. Men det spelar ingen roll om jag publicerar tidigt på dagen eller om jag gör det efter middagen. Dagar då jag skrivit blaha-inlägg (enligt mig själv) kan generera många besök, medan dagar jag skrivit intressanta inlägg (enligt mig själv) behöver inte innebära många besök.

Hur upplever ni andra att det är? Jag tycker det är svårt att veta när på dygnet det är smart att publicera och jag tycker det är svårt att veta vad som kommer bli läst.

(Det här är mitt inlägg 52/100 i bloggutmaningen #blogg100)