Att leva i Hagamannens Umeå

Igår kväll kom nyheten om att Hagamannen, Niklas Lindgren, kommer att släppas fri mot villkorlig dom om ett par månader. Det var våren 2006 som han dömdes för för försök till mord, två fall av grov våldtäkt, våldtäkt samt försök till våldtäkt och ett fängelsestraff på 14 år. Nu har två tredjedelar av det straffet gått och då ska han alltså släppas fri. Något jag tycker är konstigt på grund av följande:

  • Han har ansökt om obevakade permissioner, senast för ett par månader sedan, men nekats det på grund av att Kriminalvården anser att det är hög risk att han återfaller i sexuell brottslighet.

Villkorlig frigivning ges alltså efter det att två tredjedelar av straffet är avtjänat om det ”inte finns synnerliga skäl”. Min fråga är: Är inte ”hög risk för återfall i sexuell brottslighet” synnerliga skäl i Niklas Lindgrens fall? Jag menar, han är inte en som ”våldtar lite grann” – han är en som nästan har ihjäl sina offer!

Att leva i samma stad som Hagamannen

När han var som mest aktiv levde jag strax utanför Umeå som småbarnsförälder. Då läste jag bara om vad som hände ett par mil bort från där jag bodde. Det kändes avlägset mig och mitt liv, även fast det hände i min närhet.

Den 10 december 2005 var det en annan femma. Det är datumet då han överföll sitt sista offer vid brofästet av Tegsbron. Det överfallet var fruktansvärt brutalt, han bet bland annat av kvinnans öra. Som reporter åkte jag till brottsplatsen dagen därpå för att ta bilder och rapportera vad som hänt. Det var en hemsk syn med allt blod i snön!

Under den här tiden levde jag som singel. Jag dejtade en del och det hände att jag gick på krogen och hem brukade jag alltid ta mig själv. Antingen gick jag eller cyklade. Men efter den 10 december 2005 vågade ingen göra det längre. Vad som hände nu var att när man träffade andra på krogen kollade vi alltid upp vilka som bodde i närheten och bestämde att vi skulle ta gemensam taxi hem. Olustkänslor fanns hos både män och kvinnor. Årets julklapp till kvinnor det här året var överfallslarm, de tog snabbt slut i butikerna.

Jag har också träffat män som varit lik den fantombild som publicerades, fantombilden kunde vara precis vem som helst. Män lämnade också frivilligt tops-prov för att de skulle kunna ha papper på att de inte var Hagamannen. Män som gick bakom kvinnor bytte trottoar för att kvinnan inte skulle känna att de ville dem något ont. En del kände att de ville ropa ”Jag är inte farlig, du behöver inte oroa dig!”.

Gärningsmannaprofilen som gjordes av Hagamannen var att det var en psykopatisk enstöring som inte hade något socialt liv var helt fel. Niklas Lindgren var en familjefar som bodde i ett rött hus med vita knutar i en mindre by utanför Umeå. Han hade jobb och verkade vara precis som alla andra. När det blev känt kom det som en chock för många. Man vill ju att en person som begår sådana fruktansvärda brott ska vara en vi känner igen på konstigt beteende. Inte en helt vanlig person. Jag förstår inte hur det gick till att den rättspsykiatriska undersökningen inte kunde visa på att han var sjuk då brotten begicks! Jag förstår inte det!

Fri om två månader

Om ett par månader släps han fri. Han får inte vistas i Umeå med kranskommuner under sitt första år i frihet, det på grund av att man antar att det finns en hotbild mot honom här. Och det gör det säkert. Han är så hatad i Umeå och han gör nog bäst i att inte återvända alls. Han skulle inte ha något liv här. Hagamannen är fortfarande ett öppet sår i Umeå.

Jag känner olust inför att han släpps när Kriminalvården anser att det är hög risk att han återfaller i sexuell brottslighet. Jag är kvinna och jag har en dotter i tonåren.

Ida Östensson uppmanade igår folk i sitt Facebookflöde att skriva sina tankar och erfarenheter kring livet som umeåbo under tiden som Hagamannen var i farten. Läs gärna den tråden här!

Lyssna på P3 Dokumentär om Hagamannen här.

(Det här är mitt inlägg #76 på den 74:e dagen i bloggutmaningen #blogg100)

 

Annonser

3 thoughts on “Att leva i Hagamannens Umeå

  1. Ping: Hagamannen kommer till Umeå | Erikas tankar om saker

  2. Ping: Mina tankar kring att Hagamannen vill till Umeå | Erikas tankar om saker

  3. Ping: Hagamannens frigivning rör upp många känslor | Erikas tankar om saker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s