Om att hjälpa andra och själv bli hjälpt

Idag har jag haft en rätt så körig dag, helt slut i hjärnan och inget av mina utkast känns särskilt lockande. Igen. Så idag tänker jag använda mig av ett par andra deltagare i #blogg100 som redan har tänkt och tipsa om inlägg jag gillar.

Hjälp någon som en påskgåva

Ingela Hjulfors Berg skriver på sin blogg Diggjo och hon har, så här i stilla veckan (även kallad passionsveckan), skrivit ett par inlägg om att ge till andra som inte har så mycket. I inlägget >Rädda en barnfamilj – köp kycklingar skriver hon om ActionAid:s kampanj Kycklingar som ger både mat och inkomst till människor som lever i fattigdom.

”För att ge människor som lever i fattigdom en möjlighet att försörja sig hjälper vi bland annat kvinnor att köpa kullar med kycklingar för uppfödning. De utbildas även i djurhållning.  Snart har familjen näringsrika ägg att äta. Alla ägg som blir över kan säljas på marknaden, och med pengarna kan kvinnan köpa mat, mediciner och redskap. Hon har också möjlighet att betala skolavgifter och skoluniformer för sina barn.”

Ingela har även skrivit om sin barndomskompis Lena som just nu är i Nepal för att hjälpa skolbarn med olika saker. Lena skrev så här på sin Facebooksida innan de reste iväg:

”Vi kommer bland annat besöka de barnhem vi besökte i fjol. Den folkgrupp som står i fokus är Badifolket vars flickor/kvinnor lever i och föds in i sexslaveri. Titta på trailern som finns på Out of Ashes sida ifall du vill veta mer. Inför vår resa vill vi göra en insamling för att de ska kunna köpa in skolryggsäckar till 500 barn som nu finns i säkerhet på barnhemmen. Vi kommer personligen se till att pengarna hamnar rätt. Alla bidrag välkomnas! Tack!”

De har i skrivande stund fått in pengar till 377 ryggsäckar, målet är 500. Vill du hjälpa till att ge pengar till dem kan du sätta in din gåva på: Handelsbanken clearingnr 6251, kontonr 427 598 168. Jag vet att pengarna används till det här syftet, inga mellanhänder, pengarna blir omgående skolväskor till barnen.

Vad internet kan åstadkomma

Igår skrev jag inlägget Älska internet! som handlade om hur Malin Crona frågade sitt Facebookflöde om hjälp då hon och hennes son behövde en, eller helst flera olika vågar för att kunna göra matteläxan(!). Malin skrev sedan ett inlägg om Att våga be om hjälp. Hennes son blev oerhört glad över den hjälp som strömmade till och idag har Malin skrivit en uppföljning på vad hjälpen gav hennes son. Läs hennes inlägg Jo, internet är söta kattbilder. Och massa smarta människor. Vill ni läsa den fantastiska tråden med 137 kommentarer finns den här! 🙂

Och så pratar folk om det dåliga med att sitta vid datorn…

(Det här är blogginlägg 32/100 i bloggutmaningen #blogg100)

Älska internet!

Efter lite googlande har jag i afton fått lära mig att det många av oss trott det var Ines Uusman, dåvarande kommunikationsminster, sa där 1996 att ”internet bara är en fluga” inte stämmer. Tydligen sa hon istället: 

”Jag vågar inte ha någon alldeles bestämd uppfattning, men jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet. Det kanske är så att det är något som vuxit upp nu. Alla pratar om internet, men kanske är det övergående och sedan blir inriktningen mer specificerad”.

Vi skriver 2015 nu och det har inte gått över. Internet har sedan länge kommit att bli en stor del av vår vardag. Vi arbetar med internet som verktyg, vi kollar på tv, lyssnar på radio, vi umgås via internet. Idag tycker vi inte att det är konstigt alls, idag skulle många av oss inte klara av att sköta våra arbeten om vi inte hade haft internet.

Inte sällan ställer jag frågor till mina kontakter på Facebook eller Twitter om jag behöver hjälp med något. Och jag får oftast snabbt bra svar på mina frågor om inställningar i t ex InDesign.

Läxhjälp i sociala medier

Ikväll har vi varit några som fått hjälpa ett barn med sin läxa. Jag läste det Malin Crona (också en av deltagarna i #blogg100) skrev på Facebook och upplevde att hon kände sig lite uppgiven:

Nej, alla har inte våg hemma, men då det brister på saker en har hemma blir det ibland också svårt för barnen att göra läxorna. (För övrigt tycker jag det är skrämmande att de som skriver skolböcker tar för givet att vissa saker, som en köksvåg, ska finnas i alla hem! Det kan bli ett annat inlägg framöver.)

Jag tror inte att Malin hade väntat sig det som senare kom i kommentarerna till hennes inlägg. Först var vi några som berättade om/vilka vågar som vi har hemma. Sen kom en bild på ett öppnat mjölkpaket på en våg. Sen en bild på ett öppnat paket skagenröra, ett paket ris. Jag blev inspirerad och tog fram vågen jag med och skickade två bilder till henne.

Nog är Internet smått fantastiskt ibland! Malins barn kunde nu göra sin läxa i lugn och ro. Det enda barnet inte gjorde var att ställa sakerna på vågen, men det var uträkningen som var läxan och uppgiften.

EDIT:

Även Malin har skrivit om det här på sin blogg Malins tankar: Om att våga be om hjälp. Hennes barn hade blivit jätteglad: ”Åh, mamma! Hjälper de oss?!” 🙂

(Det här är inlägg 31/100 i bloggutmaningen #blogg100)

Fjärde veckan i #blogg100 avklarad!

Innan jag hoppade på #blogg100 funderade jag hur jag skulle klara det. Jag har inte bloggat så mycket och inte alls på flera år, men måste säga att än så länge känns det bara bra!

Den här veckan har mest handlat om Erik Sundqvist och hans kamp mot Umeå kommun, som kräver ett skadestånd på närmare en halv miljon kronor. Diskussionen har gått het i sociala medier i veckan och jag vill klargöra min ståndpunkt i den här frågan: Han har begått ett brott, han har erkänt det, han har tagit sitt straff. Det är helt i sin ordning. Vad jag motsätter mig är Umeå kommuns hanterande av det här fallet och att de kräver honom på skadestånd, utöver det straff han fått. De vill ha ersättning för sitt arbete, ett arbete som de faktiskt varit tvungna att göra oavsett om Erik hackat sig in eller inte. De visste bara inte om det innan… Men ska då en 17-åring behöva stå för det? Nej, det ska han inte.

Här är några av inläggen från i veckan

• Umeå kommun anmäld till DI och JO
• Lite ingenting och lite dataintrångaffären
• #FriaErik – en story, en sajt en kampanj
• Rasister som inte förstår att de är rasister

I morgon kickar den femte veckan i #blogg100 igång och jag ser fram emot den! 🙂

(Det här är inlägg 30/100 i bloggutmaningen #blogg100)

Rasister som inte förstår att de är rasister

Jag har funderat mycket på Sverigedemokrater, på Jimmie Åkessons så kallade ”nolltolerans mot rasism”, på att Sverigedemokrater säger att de är antirasister men väldigt ofta uttrycker sig rasistiskt. Jag har också reagerat på att då Sverigedemokrater granskas och konfronteras med uppgifter så minns de sällan att de uttryckt sig olämpligt och inte alla blir heller uteslutna ur partiet. En annan sak som händer när en folkvald sverigedemokratisk politiker blir granskad och konfronterad så blir det väldigt synd om den personen. Det är som att varje SD-politiker som blir granskad anser att det är en komplott mot dem. Det är som att de inte kan förstå att är man politiker så blir man granskad. Många andra politiker i andra partier har blivit det under väldigt lång tid, det är något man måste finna sig i när man tar ett politiskt uppdrag.

Siv Åman, Sandviken

Tidigare i veckan läste jag om SD-politikern Siv Åman i Sandviken, som blivit avstängd från sitt jobb då hon på jobbet betett sig illa mot en kollega. Trots att det finns flera vittnen till händelsen, anser hon att det är lögn:

”Siv Åman själv anser att hela utredningen bygger på lögner.
– Jag är chockad att ni tar upp det här igen, jag hade lämnat det bakom mig. Vad vill ni? Ha ihjäl mig? Jag tycker det här är jättejobbigt, säger hon till Arbetarbladet.

Ja, det var nog rätt jobbigt för hennes kollega som blev utsatt för hennes rasistiska påhopp också, tänker jag:

”De muntliga trakasserierna ska ha pågått under flera timmar och ska inte ha tagit slut förrän en annan kollega reagerat. Då har förnedringen gått så långt att den utländska kvinnan börjat gråta framför brukarna. Kommunen ser allvarligt på incidenten, skriver Arbetarbladet.”

Henrik Agerhäll, Umeå

Tidigare i år har landstingspolitikern i Västerbottens läns landsting blivit konfronterad av Västerbottens Kuriren (de flesta av artiklarna ligger bakom deras betalvägg, därför länkar jag inte till dem). VK har hittat att han på Flashback skrivit bland annat att ”negroida är bättre i löpgrenar eftersom de har mindre huvuden”, att det ”inte är så många raketforskare som kommer från Somalia”. På sin hemsida har han också lagt ut domar från Migrationsdomstolen. Nu har han blivit av med sitt uppdrag som nämndeman i Tingsrätten, något han verkligen inte gillar och har överklagat det.

Skärmdump från SVT Västerbottensnytt

Henrik Agerhäll anser sig inte alls att vara rasist. Han menar att är han det så är nog Dalai Lama också det. Anders Wigerfelt, som är docent i IMER, internationell migration och etniska relationer, vid Malmö högskola och som forskar kring hatbrott, menar att Agerhälls retorik är lik den som rasbiologer använder. Till VK säger Anders Wigerfelt så här (även den här artikeln ligger bakom en betalvägg):

”- De ord han använder har sina rötter i kolonialismen och blev under slutet av 1800- och början av 1900-talet en del av den rasbiologiska ”vetenskapen” där utseende kopplas till intellektuella förmågor och en rangordning mellan olika raser och grupper av människor gjordes. Den öppna rasismen, där ”raser” ses som olika mycket värda, kopplas ihop med hur farlig migration är eftersom ”rasblandning”, då kan ske. Dessa ståndpunkter är vanliga hos högerextrema och nazistiska partier, säger Wigerfelt till VK.”

Trots det här utesluts inte Agerhäll ur Sverigedemokraterna! Vad betyder då deras nolltolerans, undrar jag.

Jimmie Åkesson, partiledare

Igår satt Jimmie Åkesson i studion hos Fredrik Skavlan. Intervjun fick hela 24 minuter i anspråk. De andra fyra som varit innan hade fått dela på 34 minuter. Jag satt och lyssnade väldigt koncentrerat på intervjun, som det varit väldigt stor uppståndelse kring under veckan som gått. Jag ville försöka vara så objektiv som möjligt då jag lyssnade. Åkesson berättade öppenhjärtigt om sin sjukskrivning, om att han äter antidepressiva mediciner, att han nu kommer börja arbeta lite smått och hoppas att det ska gå bra. Efter ett tag ställer Fredrik Skavlan frågor om hans politik, om Mattias Karlssons uttalande om att SD ska fälla varje regering som inte vill samarbeta med dem i invandringsfrågor. Det uttalandet är något som Åkesson ställer sig bakom. ”Give them hell” hade Åkesson smsat till Karlsson innan han gjorde det uttalandet. ”Give them hell”. Det ska de göra till de har lyckats förändra politiken, sa han.

Och nu kommer vi till det att Åkesson själv inte anser att han är rasist. Skavlan spelade upp den reklamfilm, som under valrörelsen 2010 blev stoppad av TV4. Den där kvinnor i burka och barnvagnar körde över en pensionär med rullator. Skavlan frågade Åkesson om han kunde förstå att folk kunde uppfatta den filmen som rasistisk.

-Nej, den är inte rasistisk. Den beskriver ett problem. Nej, jag kan inte se det rasistiska i den, sa han till Skavlan.

Skärmdump från SVTplay

 

Så om inte personen som sagt att hans parti har en nolltolerans mot rasism själv fattar att han också är rasist, hur sjutton ska han då kunna bedöma vad som är rasistiskt? Är det därför folkvalda politiker kan säga i princip vad som helst och sen säga att de inte står bakom det de sagt och så är allt i sin ordning? Nej, Sverigedemokraterna är inte ett parti som alla andra. De sticker ut rätt ordentligt. Och deras politiker får finna sig i att bli fortsatt granskade. Som alla andra politiker blir.

(Det här är inlägg 29/100 i bloggutmanigen #blogg100)

Hur är det med påskfjädrar egentligen?

Butikerna skyltar med påskpynt – ägg, äggkoppar i olika utformningar, kycklingar, gula saker, fjädrar och en massa annat. För några år sedan gick debatten het om påskfjädrar, de var oetiska då hönsen tydligen plockas levande, sades det.

Jag har inte än köpt något påskpynt, jag brukar inte heller pynta så värst. Sakerna ska ju ner efter bara några dagar igen. Men har funderat på det där med fjädrarna. Jag har googlat och sökt efter information, men det jag hittar har flera år på nacken. I år har jag inte sett eller hört om något fjäderlarm.

Så nu frågar jag dig som läser det här: Hur är det egentligen? Kan jag köpa fjädrar och sätta i riset med gott samvete, eller ska jag ha annat i riset?

(Det här är inlägg 28/100 i bloggutmaningen #blogg100)

#FriaErik – en story, en sajt, en kampanj

Ursäkta att jag tjatar om historien där Umeå kommun kräver ett skadestånd på en halv miljon kronor av 17-årige Erik Sundqvist. Men det händer saker hela tiden som är intressanta att berätta om. Jag antar att den här texten kommer att uppdateras under dagen, då jag har möjlighet.

#FriaErik – nu en sajt och hashtag

Under natten har sajten friaerik.se lanserars och där kommer allt eftersom mer information att läggas upp. Gruppen på Facebook (Umeå kommuns IT-avdelning vs Erik Sundqvist, 17 år), som nu har fler än 1400 medlemmar, har ett stort engagemang i frågan. En nyhet jag läste där nu på morgonen var att polisen som förhört, den då 16-årige, Erik frågat vad han skulle ha röstat på om han hade fått! Så nu är även polisen JO-anmäld.

Om jag hade varit verksam journalist idag hade jag gått med i gruppen, här släpps nyheter hela tiden. Och personer som är nyfikna och vill engagera sig – det här en bra grupp att vara med i. Där samsas tunga namn i IT-branschen med oss andra. Gemensamt är att vi vill göra något för att hjälpa 17-åringen.

Skriver du något om det här fallet i sociala medier – använd då gärna #friaerik som hashtag. Dela gärna mina inlägg i den här affären vidare! Och som sagt – stay tuned. Det kommer att komma mer!

EDIT

Umeå kommun kommer tydligen också inom kort att få en DO-anmälan på sig. Den har inte än inkommit till DO, då anmälningar dit måste ske per papperspost, så just det här har jag inte verifierat än.

Mårten Schultz, professor i civilrätt och lärare vid Stockholms universitet, har nu också intresserat sig för den här frågan! Det ska bli spännande att se vad han kan komma fram till. Mårten Schultz har skrivit en krönika idag på SvD där det bland annat står att läsa:

Har beloppet juridisk täckning? Jag kan inte ge något säkert svar på frågan utan att ha tagit del av all bevisning men jag kan säga så här mycket: Notan framstår som saltad.

Läs gärna hela inlägget där han på ett väldigt obejktivt och juridiskt sätt går igenom vad han kan se.

I eftermiddags var jag, som alltid på torsdagar efter kl 17, med i P4 Västerbottens nyhetspanel för att prata om nyhetsveckan som varit. Idag pratade vi om deras granskning om våldsamma män som inte får hjälp (mycket bra granskning!) och om det här fallet med Erik och Umeå kommun. Lyssna på oss här! Vi börjar med deras granskning om män som är våldsamma och inte får den hjälp de behöver. Om Erik och Umeå kommun kan du lyssna på här. Själv tycker jag att vi behandlade ämnena riktigt bra!

(Det här är inlägg 27/100 i bloggutmaningen #blogg100)

Tidigare inlägg av mig om det här

• Får brister presenterade – kräver skadestånd på en halv miljon
• Umeå kommun anmäld till DI och JO
• Lite ingenting och lite dataintrångsaffären

Lite ingenting och lite dataintrångsaffären

Pustar ut i soffan, med en filt över benen och datorn i knät. Efter jobbet åkte jag och sonen och storhandlade. Tack för hjälpen med att bära hem allt, min gullunge (nåja 😉 )! Han kom på att han på gymmet glömt träna nacken så han tog tillslut båda de tunga papperkassarna och såg det som ett träningspass. Mamman, dvs jag, tyckte att det bara kändes bra 🙂

Efter uppackning av varor, matlagning, äta, drabbas av paltkoma och sen diska – nu tänker jag göra ingenting mer i afton, annat är slötitta på tv och slösurfa.

Ang dataintrångsaffären

Den kommer jag att skriva mycket om, känns det som. I gruppen Umeå kommuns IT-avdelnin vs Erik Sundqvist 17 år på Facebook är aktiviteten hög. Det samlas in dokument från kommun och tingsrätt, det planeras för aktioner, en hemsidesdomän är köpt där de kommer lägga upp allt inom kort och en hashtag #friaerik har lite smått startat på twitter. Det är en stor uppslutning till förmån för Erik! Men jag skriver mer om ärendet då det kommit något mer matnyttigt att berätta.

Nytt idag är dock att kristdemokraten Veronica Kerr idag lämnat in en så kallad ”enkel fråga” till kommunfullmäktige. Och Umeå kommun har, för vilken gång i ordningen vet jag inte, ändrat informationen på den länk jag tidigare länkat till och gör det igen här.

Tills jag har mer att berätta kan ni läsa det jag tidigare skrivit i ämnet:

• Får brister presenterade – kräver skadestånd på en halv miljon
• Umeå kommun anmäld till DI och JO

(Det här är inlägg 26/100 i bloggutmaningen #blogg100)

 

Umeå kommun anmäld till DI och JO

Häromdagen skrev jag om att en 17-årig kille begärs på ett skadestånd till Umeå kommun, efter det att han hackat sig in i deras IT-system. Pojken har erkänt och är dömd för dataintrång och det är inga konstigheter med det alls. Vad som däremot är konstigt är att kommunen nu har begärt närmare en halv miljon kronor i skadestånd för de ”skador han skapat”. Vilka skadorna är har Umeå kommun inte kunnat redovisa, annat än att de har behövt byta ut ett stort antal lösenord och att säkerställa IT-miljön. Den IT-miljö de anser vara säker och som bevis för det lägger de fram att de upptäckt en person som nu också är dömd för intrång. För det kräver de en kille på 17 år närmare en halv miljon kronor.

Kommunens kommunikation

Den här sidan är lite vansklig att länka till, eftersom informationen på den har ändrats minst tre gånger hittills, men det är där de försöker förklara sin syn på saken. Även sättet som de först skrev på den sidan har kritiserats eftersom de 1) där påstod att han ”olovligen tagit” ett cerifikat, något han inte varit vare sig anmäld eller dömd för, och 2) för att ingen stod som ansvarig för budskapet i texten. Umeå kommuns IT-chef sa i P4 Västerbotten idag att de skulle lägga upp en FAQ-tråd i det här ämnet, men den tråden har jag inte än hittat. Kanske är det den sidan som är den de kallar för FAQ?

Umeå kommun anmäld till DI och JO

Stödet för 17-åringen är massivt. Gruppen Umeå kommuns IT-avdelning vs Erik Sundqvist på Facebook ökar stadigt i medlemsantal och idag har även några personer i gruppen också anmält Umeå kommun till både Datainspektionen, på grund av dålig IT-säkerhet, och Justitieombudsmannen, på grund av hur de anser att Umeå kommun hanterar det här ärendet.

Erbjuds jobb

Nu har 17-åringen erbjudits jobb i Stockholm, jobb på IT-företag och med säkerhetssystem som arbetsuppgifter. Till att börja med på deltid, han går fortfarande gymnasiet, men till sommaren kan han erbjudas en heltidstjänst.

Dyrare att hacka Umeå kommun än NASA

Minns ni killen som i mitten av 90-talet hackade in sig i NASA:s datasystem? Här kan ni höra en del av hans berättelse och även vad han tycker om Umeå kommuns hantering av det aktuella fallet. Han dömdes till villkorlig dom och böter. Och ja – han har lite svårt att resa in i USA.

 

(Det här är inlägg 25/100 i bloggutmaningen #blogg100)

Kudden Putin och regnrocken Vladimir

Den senaste tiden har en bild på en kudde på IKEA snurrat runt i sociala medier. Kuddens namn sades vara PUTIN och att det var en protest mot Rysslands antigay-lagar. Men det stämde inte, visade det sig då Viralgranskaren kollade upp det hela.

Vad som däremot stämmer är Stutterheims regnrock, Vladimir, som företaget lanserade under förra året. 15% av överskottet de fick in tack vare den gav de till RFSL. Alexander Stutterheim skriver i en kommentar på Facebook:

”Jag ville markera var vi står i dessa frågor; internt och externt och bryr mig inte så mycket om det var affärsstrategiskt smart eller inte (vår dåvarande PR-byrå fick en chock). Dock var jag lite paranoid när ubåtsjakten i höstas pågick utanför mitt hus :-)”

 

(Det här är inlägg 24/100 i bloggutmaningen #blogg100)

3 veckor i #blogg100

Idag är det tre veckor sedan bloggutmaningen #blogg100 startade. Minst ett blogginlägg per dag i 100 dagar ska man skriva och det är första året som jag är med. Vi får se om jag håller hela vägen, men än så länge känns det bra och jag tycker att det är intressant att vara med, olika processer sätter igång hos mig:

Jag tänker hela tiden på vad jag ska skriva om. Läser jag en text som jag vill fundera lite kring gör jag ett utkast och låter mina egna funderingar mogna. Ibland håller det inte, men det dyker hela tiden upp nya saker. Jag känner också att jag håller mig mer uppdaterad på nyheter än jag varit på länge och det är också roligt. Bilder vill jag också ha till mina inlägg, så jag har även börjat att fotografera mer, vilket är kul. Jag hittade gruppen Fotouppdraget på Facebook där de lägger ut ett uppdrag per vecka med tips på hur man ska genomföra det. Det blir liksom en liten minikurs i fotograferande. Några inlägg kommer nog att handla om foto, skulle jag tro.

Här nedan listar jag på några inlägg jag skrivit som jag tycker borde bli mer lästa:

1. Hjälp en journalist? Om att kvinnan bakom tjänsten uttrycker sig rasistiskt.
2. Om hat skrev jag då Alexandra Pascalidou gick ut och sa att hon inte orkar arbeta på Ring P1 längre efter alla hat- och hotattacker hon får utstå.
3. Provprata och befolka tanken. Ett sätt att skapa ett annat debatt- och samtalsklimat.
4. Om att organisera sig.Vi människor organiserar oss hela tiden och gör det för att saker ska bli enklare och mer effektivt. Men då människor som tigger gör det tycker vi att det är konstigt och förmodligen även brottsligt. Man gör inte skillnad på organisation och organiserad brottslighet.
5. Om kepsar i skolvärlden. Varför ska det vara en så stor fråga?
6. Om sorg. Jag var på en lunch där temat var sorg; hur hanterar vi vår egen sorg och hur hanterar vi människor som känner sorg.
7. Paketera rätt! skrev jag efter en förmiddag då jag lyssnat till Jessica W Sandberg och Fredrik Wass om kommunikation. Mycket intressanta föredrag var det!
8. Får brister presenterade – kräver skadestånd på en halv miljon. Om hur Umeå kommun har agerat i frågan om 17-åringen som hackade sig in i kommunens servrar och påtalade för dem vilka brister de har i sin IT-säkerhet. Som tack för hjälpen vill de nu ha ett stort skadestånd. ILLA!

Nu går jag in i fjärde veckan i #blogg100 och jag är inte less än. Snarare mer motiverad att fortsätta skriva. Det här är mitt 23:e inlägg av 100.